TIME CAN CHANGE
när jag tänker på NU och sen tillbaka några månader, se tillbaka till nuet igen. vilken skillnad det är. på allt ! alla, mig själv, folk i min omgivning, omgivningen överhuvudtaget. mycket ändras på kort tid, samtidigt som det egentligen inte händer ett skit /: det är ganska sjuuuukt ! :O okej .. 6 månader sen, kollar bdb. hum, jag och linus hade gjort slut, flyttat hem igen efter det största bråket NÅGONSIN. jag började umgås mer och mer med dennis igen, tänk ; att idag är det exakt 6 månader sen som jag, dennis, stampe, tommy & jimmy tog en båt och åkte ut på sketåa, hahahah :D ja, gud. den dagen/kvällen var trevlig :) men sak samma. grejen är att det känns verkligen inte som att det var ett helt halvår sen ! :| verkligen inte .. hade merat gissat på att det var någon gång i juli. inte maj :S och varmt var det ju, underbart :))
okej, nu 1 helt år tillbaka. ganska dött faktiskt ! mest tråkiga bilder och jag använde bdb mest som tidsfördriv. mitt liv var som tråkigast kan man väl säga .. ja herregud. time flies away !
men den största skillnaden, det jag verkligen vill påpeka. det är JAG, hur mycket jag har ändrats som person. från den jag var till den jag blev, till den jag är nu. antar att jag är näst intill densamma som jag var innan jag gick under totalt, innan jag stängde in mig i alla depressioner, allt det där hemska som jag inte visste hur länge jag skulle stå ut med. den tiden jag levde, men kände mig så gott som död. då jag inte hade någon som fanns där för mig, fastän jag då behövde det som mest. men det var jag själv som kastade bort allt det där som jag egentligen verkligen behövde, vänner, frihet, intressen överhuvudtaget .. men jag släppte allting, tappade allting, för ingenting !! lusten att gå ut, lusten att göra någonting och lusten att ens leva, allt bara försvann .. usch, jag vill ju inte ens egentligen tänka på hur skit jag mådde då ! nu idag kan jag inte ens förstå det. vissa gånger kunde jag gråta så mycket så jag trodde jag skulle dö, kommer ihåg hur jag bara kände det, nu dör jag. mitt hjärta brister, det kändes verkligen så. och alla gånger jag bara velat skrika av smärta. allt ont jag haft inom mig, så ont så ont. helt obeskrivlig smärta och sorg :(
då trodde jag verkligen aldrig mitt liv skulle bli så här bra igen. tack gud för att jag står upp på fötterna idag, för att jag tog mig ur all skiten och hittade tillbaka till livet, fick tillbaka lusten att skratta och ha roligt. nu kan jag verkligen uppskatta saker. och tack för alla vänner som fortfarande finns kvar i mitt liv, som aldrig riktigt släppte mig. jag är glad för det jag har, även om jag ALLTID strävar mot något ännu bättre.
okej, nu 1 helt år tillbaka. ganska dött faktiskt ! mest tråkiga bilder och jag använde bdb mest som tidsfördriv. mitt liv var som tråkigast kan man väl säga .. ja herregud. time flies away !
men den största skillnaden, det jag verkligen vill påpeka. det är JAG, hur mycket jag har ändrats som person. från den jag var till den jag blev, till den jag är nu. antar att jag är näst intill densamma som jag var innan jag gick under totalt, innan jag stängde in mig i alla depressioner, allt det där hemska som jag inte visste hur länge jag skulle stå ut med. den tiden jag levde, men kände mig så gott som död. då jag inte hade någon som fanns där för mig, fastän jag då behövde det som mest. men det var jag själv som kastade bort allt det där som jag egentligen verkligen behövde, vänner, frihet, intressen överhuvudtaget .. men jag släppte allting, tappade allting, för ingenting !! lusten att gå ut, lusten att göra någonting och lusten att ens leva, allt bara försvann .. usch, jag vill ju inte ens egentligen tänka på hur skit jag mådde då ! nu idag kan jag inte ens förstå det. vissa gånger kunde jag gråta så mycket så jag trodde jag skulle dö, kommer ihåg hur jag bara kände det, nu dör jag. mitt hjärta brister, det kändes verkligen så. och alla gånger jag bara velat skrika av smärta. allt ont jag haft inom mig, så ont så ont. helt obeskrivlig smärta och sorg :(
då trodde jag verkligen aldrig mitt liv skulle bli så här bra igen. tack gud för att jag står upp på fötterna idag, för att jag tog mig ur all skiten och hittade tillbaka till livet, fick tillbaka lusten att skratta och ha roligt. nu kan jag verkligen uppskatta saker. och tack för alla vänner som fortfarande finns kvar i mitt liv, som aldrig riktigt släppte mig. jag är glad för det jag har, även om jag ALLTID strävar mot något ännu bättre.
Kommentarer
Trackback
