JAG KAN KÄNNA DET

kom och tänka på när vi bodde i vänersborg. jag, mamma och erica. tillsammans med honom och hans två söner. jag kommer inte ihåg sådär jätte mycket från den tiden! men vissa speciella händelser finns kvar, och jag vet att det i det stora hela inte var alls så bra som det verkade från utsidan. jag vet att mamma fick vara med om mycket, som vi inte alls visste om. jag kommer smått ihåg någon gång när jag varit 'olydig' och blev uppsläpad på rummet, uppför hela trappan. liggandes på mage med ett fast grepp om armen.

jag kommer ihåg när vi satt i bilen äntligen skulle därifrån, mamma låste bildörrarna och vägrade öppna. jag kan se det framför mig än idag hur framrutan på bilen krossades av hans knytnäve och jag och erica fick massa glassplitter i ansiktet, det är inget man glömmer när det fortfarande finns spår kvar! men mamma körde därifrån, men inte speciellt långt. mamma hade panik och hade druckit den kvällen, visste inte alls vart vi skulle ta vägen när vi satt i bilen några kvarter bort. ringde polisen och bad om hjälp. mammas köksmöbler stod han och slängde ut genom fönstret när dom kom till huset. vi åkte till mammas kompis och fick sova på hennes soffa .. det är väl ett av dom sämre minnena.

men mest av allt tänker jag på hur jag ibland på nätterna kunde vakna. springa ner till mamma och han. bad om att få höra buddy holly, dansade och ville aldrig sluta lyssna! haha. alla dom gångerna jag satt i hans knä, för han var ju världens snällaste! hur vi lekte med carras ute på gräsmattan, hans barn tränade fiske på andra sidan huset och plötsligt fastnade något i mitt huvud. det kom en massa blod .. sen låg jag i mammas knä inne på soffan.

det värsta jag kommer ihåg är nog när vi hade grillfest, tror jag det var. fast han var inte hemma. det var nog den första tiden när vi bodde där .. en snäll gubbe erbjöd mamma att ta med mig till affären några 100 meter bort för att köpa kinderägg. det tog en väldans tid och mamma började undra. kommer ihåg när jag såg henne och hennes kompis komma för att hämta mig. vet inte vad som hänt annars. han berättade sen att det var ingen bra gubbe ..... brukar då och då tänkte på vad som hade hänt, om inte mamma kommit för att leta efter mig. det är väl den händelsen som byggt upp en del av mina fobier.


allt det här kom jag och tänka på nu när jag lyssnade på buddy holly. fast egentligen ville jag bara lägga in det här textstycken.

you got two lips that look so fine, you got one heart I wish was mine
you got two eyes so you can see your love was meant for me / buddy holly

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0