FIA

ikväll insåg jag varför jag inte velat lämna sängen på hela veckan. jag gjorde som pappa sa. klev upp ur sängen och åkte med in till stan. träffade albin och kim (+timmy och andreas) på strandgatan. drack en cider innan vi cruisade runt i stan lite, hämtade ciao och åkte runt lite till. fick pga ett sms ett hemskt tryck i bröstet och kände hur hjärtat helt plötsligt bultade mycket hårdare än sekunderna innan och jag började tappa andan. ville bara slänga mig ur bilen. bad albin om att stanna på första bästa plats och kastade mig ur bilen ut i gräset. satte mig mot ett träd och försökte hämta andan, men kände bara hur hela kroppen började domna bort och skaka :( värsta ångestattacken jag någonsin varit med om!

gick över efter en stund och vi satte oss i bilen igen. efter det längtade jag bara hem till sängen, samtidigt som jag var rädd för att vara själv. åkte hem till halvorstorp och hämtade mina piller. kände att jag ville hem, ta en sömntablett och bara slockna. än så länge har jag inte känt att jag behöver det. huvudet är tomt, samtidigt som det bara snurrar och känns fyllt av tankar och ångest. trots det är jag ganska lugn, men ändå upprörd. allt verkar bara ut och in. förstår inte vad som händer med mig. känner mig sårbarare än någonsin, ändå kall och "stabil". kan det bli mer fel?

det enda jag vet. det är att vad det än är som händer i/med mig, så är allt jag tänker på markus, min (I wish) fina markus :( vet inte när jag var såhär öppen sist. men det spelar ingen roll nu, för det är bara en enda sak som gör det.

I don't know if you've ever felt like that. that you wanted to sleep for a thousand years, or just not exist, or just not be aware that you do exist, something like that. I think wanting that is very morbid, but I want it when I get like this. that's why I'm trying not to think. I just want it all to stop spinning.

känner för lite självömkan ;p funderar på att promenera in till stan med min systemet påse och cigg. sitta vid vattnet och supa ner mig. men har beslutsångest pga att jag är trött, har huvudvärk och inte direkt känner för snurr i skallen. men ändå ..... så skönt komma ut och rensa tankarna. har hört alkohol hjälper en bit på traven med det ;)

jag hatar mig själv när det kommer till det här. vill inte vara ledsen, försöker bortse från alla hemska känslor som spökar, alla tankar som snurrar, men det går inte. det bara gnager och dunkar inombords :( just nu vill jag bara hålla emot en stund till, gå bort och köpa cigaretter, sätta mig på altanen, gråta och hoppas att ingen ser mig ..... samtidigt som man vill ha någon som håller om en.

kommer jag alltid vara såhär kluven? aldrig lära mig att känna vad jag vill .... aldrig kunna sopa undan problem, se det positiva och vara glad för det jag har?!!!

who would you choose? the one that you love ... or the one that loves you?

levde drömmen. bodde i thailand med em ..... allt var hur vackert och skönt som helst. förutom att jag var gravid, vilket jag inte upptäckt förrän dom sista dagarna av graviditeten. greps av panik när jag berättade för alla vännerna som var salmade där på semester och hälsade på oss. vaknade med rinnande tårar. obehagligt :/