FIA

har alltid tyckt att det är lättare att umgås med killkompisar, det är mindre tjafs och simplare på alla sätt. killar har lättare för att umgås i gäng än vad tjejer har, killar gör inte så stor grej av småsaker och dom tar oftast saker som det kommer, istället för att bli helt hysteriska för att någonting inte går som planerat. men nu vet allt fan! för dom senaste åren har det bara visat sig bara om och om igen att kompisar inte är alls speciellt viktigt för killar. dom växer ifrån det som kallas pålitlighet och allt handlar om snygga brudar, pengar, häftiga bilar, alkohol, vem som är starkast, bäst och vackrast osv .. jag är trött på att bli dissad av mina "kompisar". jag är tjej, för mig är det en stor grej. men folk bryr sig inte om sånt nu för tiden. vad spelar det för roll så länge det inte drabbar en själv?


och jag är patetiskt som ens bryr mig om och till och med gråter för en så jävla löjlig sak. men ärligt talat, det är inte roligt att känna såg så jävla otillräcklig ..... fyfan. förstår inte att det är så lätt att få mig ner på marken. känner mig så jävla underlägsen och ignorerad. fattas bara att jag får en loska i ansiktet nu.

kvällen ser iaf ut som så att jag antagligen kommer sitta hemma. jag ska i alla fall inte lipa mer för att andreas rå-dissade mig totalt! men tack så mycket. ska ta och sätta på 'carlene carter' nu istället. dags att dammsuga, tvätta golven, och vika tvätt! sen ska jag dra ut och springa tror jag, ta en dusch och dricka 1½ liter vatten till .. mer vet jag inte. vad mer kan man göra ensam i en stor dom lägenhet? kanske ska ta mig en grogg, och gå till affären - köpa typ jordgubbar och choklad att trösta mig med.