FIA

jag trivs med mitt liv, friheten med att vara singel och egentligen inte ha några större förpliktelser. men på något sätt känns det ändå som man saknar det där rutinerade i livet. ha ett visst ansvar och något att leva för. för just nu så har jag inte mycket mer än mina vänner, och på något sätt känns det ändå som jag inte riktigt hittat hem till något stabilt umgänge. man känner ofta att vissa dagar står inte människorna i ens omgivning på samma plats som dagen innan, man vet inte alltid vart man har dom och egentligen så kanske det bara blir en vana att umgås med dom man gör.

nu vill jag inte att någon av mina vänner som läser det här ska tro att dom inte är viktiga för mig eller något sånt. för ni närmsta vet vilka ni är ; och ni betyder mer än allt! jag tänker mer på det där sociala umgänget liksom. folk som man egentligen kanske inte pratar med så mycket, eller känner speciellt väl. men ändå träffar näst intill varenda dag. ända gången man verkligen pratar med varandra och skapar minnen tillsammans är på någon fest, då någonting gemensamt roligt råkar hända. förstår ni hur jag menar? nej, jag saknar verkligen det där med att ha ett LIV. ett riktigt liv. jag menar ;

• egen lägenhet
• ett stabilt förhållande
  
• fast jobb, så man kan försörja sig
  
• kanske till och med barn
• körkort
  
• regelbunden träning
• vänner som man verkligen har vid ens sida

större möjligheter helt enkelt, jag vill kunna få ut mer av livet. tänk lyckan att ha pengar, att kunna köpa det man behöver, att ha något eget och inreda efter sin egen personlighet och verkligen trivas, att ha någon som man älskar och som älskar en lika mycket tillbaka, ett föhållande som funkar bra, att man tar han om varandra och står varandra nära :) tänk lyckan och kärleken till ett barn, någonting som verkligen har ett samband till en själv (även om det är tidigt påtänkt och verkligen inom dom närmaste årens planer, så klart man längtar!)

jag vill ha ett jobb jag trivs med, jag vill ha körkort, åh vad jag saknar att inte ha det. vill inget hellre än att ha råd med och ta tag i det just nu! jag vill dra ner på drickandet -fast ändå inte, för jag älskar alkohol och jag älskar att festa, jag älskar känslan av berusning och visst blir det mesta mycket lättare med alkohol i kroppen, för att inte prata om roligare! jag vill träna regelbundet och hålla mig i form, må bra och äta rätt!

det är så mycket jag vill göra med mitt liv just nu. jag känner verkligen motivation till att ta tag i det! jag vill ut och resa, ha roligt, träffa människor och någon att dela allt med. någon att trivas med och känna sig trygg med. tänk att ha någon att komma hem till varje dag. känslan är oslagbar. men samtidigt så tänker jag att .. kanske ska jag ändå leva livet fullt ut först? vissa saker är faktiskt lättare utan partner, kanske borde man leva livet med sina vänner först? hm nej, jag vet inte riktigt vad jag vill. saknar kärlek, det gör jag, men jag är trött på att leta. kärleken kommer när den kommer.


hannah är en av dom som jag verkligen hoppas att jag kommer få ha kvar i vid min sida för resten av mitt liv! den här tjejen är oslagbar. så mycket som vi gjort tillsammans och så mycket vi gått igenom. massa med skratt, massa med tårar, svåra tider och som vi har bråkat. men för det mesta har vi bara haft förbannat roligt tillsammans. vi har vart med om en hel del, du och jag (: snart 10 år tillsammans, det känns helt otroligt, tänk vad tiden har gått fort! ;o vad som än händer så kommer du alltid finnas i mitt hjärta, dig vill jag aldrig förlora. och minnena jag har från dig och mig - dom stannar för evigt inom mig. vi två mot världen, så ska det vara! jag älskar dig gumman <3