KAN INTE SOVA
faaaan. känner mig sjukt stressad nu! ska upp om 6 timmar, jag kan inte somna vilket snart leder till att det är helt meningslöst att jag gör det överhuvudtaget och då kommer jag vara helt slut till morgonen när jag ska till högskolan :( känns inget bra alls. sen ska jag ju till sonja och städa också! ;| har försökt lägga mig i sängen och slappna av, men känner bara en tyngd i bröstet som tvingar ut tårar. inte nu igen. jag vill inte falla tillbaka!
mycket inombords nu, som jag har försökt kväva. förstår ju nu vad det resulterar i ..... allt kommer upp på samma gång, i förvirrning. kan inte sätta fingret på någonting. jag bara har den där hemska känslan vilande i halsen. och tårarna rinner ner för kinderna. känner mig ensam, jag har inte varit ensam på ett tag nu. spenderat dom flesta nätterna med lisa det senaste, och sen har jag ju varit hos mamma. men nu, nu är det bara jag här. jag och natten.
antar att jag får släppa ut allt, låta det ta sin tid. försöka hålla mig vaken tills bussen går 09.22 till morgonen. har känt speciellt idag att jag börjar tappa greppet om allting igen. orkar inte bry mig om eller ta tag i någonting, inte ens någonting så simpelt som att sova på natten och gå upp ur sängen på morgonen. senaste veckorna har till störst del bestått av att sitta vid datorn, missbruka kaffe om nätterna och sova bort halva dagarna .. är iofs fortfarande helt fokuserad på träningen, men det kommer ju inte fungera om jag fortsätter såhär. känner ju efter det senaste dygnet att en dunkande smärta börjar bryta ut innanför skallbenet. uuuuusch.
ska försöka tänka på någonting annat och torka tårarna.
mycket inombords nu, som jag har försökt kväva. förstår ju nu vad det resulterar i ..... allt kommer upp på samma gång, i förvirrning. kan inte sätta fingret på någonting. jag bara har den där hemska känslan vilande i halsen. och tårarna rinner ner för kinderna. känner mig ensam, jag har inte varit ensam på ett tag nu. spenderat dom flesta nätterna med lisa det senaste, och sen har jag ju varit hos mamma. men nu, nu är det bara jag här. jag och natten.
antar att jag får släppa ut allt, låta det ta sin tid. försöka hålla mig vaken tills bussen går 09.22 till morgonen. har känt speciellt idag att jag börjar tappa greppet om allting igen. orkar inte bry mig om eller ta tag i någonting, inte ens någonting så simpelt som att sova på natten och gå upp ur sängen på morgonen. senaste veckorna har till störst del bestått av att sitta vid datorn, missbruka kaffe om nätterna och sova bort halva dagarna .. är iofs fortfarande helt fokuserad på träningen, men det kommer ju inte fungera om jag fortsätter såhär. känner ju efter det senaste dygnet att en dunkande smärta börjar bryta ut innanför skallbenet. uuuuusch.
ska försöka tänka på någonting annat och torka tårarna.
Kommentarer
Trackback
